Flyktingfrågan Reportage

Klicka här för att se reportaget!

Eller kopiera den här länken! https://drive.google.com/file/d/0B8n1JTpflgp_V0J6UTdRTWlVb0E/view?usp=sharing

Passé composé = Dåtid

Jag har varit hos min mormor och morfar. = J'ai été chez mes grand-parents.

Har du varit i Luleå? = Tu as été á Luleå?

Min pappa har lagat mat. = Mon père a fait du cuisine.

Jag och mina kompisar har haft fest. = Moi et mes copines avons eu une fête.

Har ni varit på restaurang? = Vous avez été au le restaurant?

Mina sköldpaddor har badat. = Mes tortues ont fait baigné.

NO/HK/SO Uppgift

Jag har valt följande varor: Valio laktosfri lättmjölk, Coop Basmatiris, Ica krossade tomater, Bravo Apelsinjuice med äpple och mandariner och Libero up and go storlek 5.

Valio eila laktosfri lättmjölk:
Valios mejeriprodukter tillverkas i Finland av mjölk från finska gårdar. På deras hemsida skriver de att transporterna pågår över 20 timmar per dygn året om. De beskriver sina transporter som effektiva och väldigt bra. Deras bilar har tydligen blivit lättare och med effektivare pumpar. Ett av deras mejerier ligger i Uleåborg vilket är hyfsat nära oss. Så mjölken transporteras alltså från de finska gårdarna, till mejeriet i Finland sedan till Ica här i Sävast och så åker vi med bilen och köper den.

Istället kan man köpa...

Norrmejerier laktosfri mellanmjölk:
Norrmejeriers produkter tillverkas i Norrland av mjölk från norrländska gårdar. På deras hemsida skriver de att transporterna sker med fulla bilar och att de testkör med biogas. Deras chaufförer är utbildade i Eco-Driving. De har också minskat sina koldioxidutsläpp med 15% per mil sedan 2007. Mjölken transporteras från norrländska gårdar, till mejeriet i Umeå ,till mejeriet i Luleå sedan till Ica i Sävast och så hämtar vi den med vår biogasbil.

Norrmejeriers mejeri i Umeå drivs nästan helt på biogas och pellets. Denna biogas har tillverkats av rester från deras norrländska gårdar. Då drivs alltså mejeriet av förnybart bränsle som är miljövänligt och kan alltså inte ta slut. Chaufförerna är utbildade i Eco-Driving som är hur man kan köra på ett miljövänligare sätt. Dessa saker bidrar till en hållbar utveckling. Om man köper mjölk från Sverige så stöder man bönderna i Sverige och bidrar till att det finns jordbruk här. Nackdelar kan vara att det ändå är lång transportsträcka och mejeriet i Uleåborg är närmare än det i Umeå.

Coop Basmatiris:
Coops Basmatiris produceras i Indien. Det kommer från odlingar i norra Indien vid Himalayabergen. På Coops hemsida framgår det inte tydligt hur transporterna från Indien sker men de skriver att de inom Sverige ibland använder tåg istället för bilar och att chaufförerna är utbildade i att köra miljövänligt. Riset transporteras alltså från odlingarna i Indien till Sverige? och sedan till närmsta Coop affär dit vi åker med bil för att köpa det.

Istället kan man köpa...

Kung Markatta Basmatiris:
Kung Markattas Basmatiris produceras förmodligen i Indien. Detta står det dock ingenting om på deras hemsida. Kung Markatta klimatkompenserar sina transporter och väljer tåg och båt istället för bil och flyg. Riset transporteras från Indien? till Sverige sedan till Coop, Ica eller Life i Boden och så åker vi med bil och köper det.

Alla Kung Markattas produkter är ekologiska och när man köper av deras produkter går en del av pengarna till att plantera nya träd vilket är bra för den globala hållbarheten. Det motverkar erosion och utarmning av det ekologiska mångfaldet. Men transportsträckan är ändå lång oavsett om riset kommer från Indien, Italien eller USA.

Ica Krossade tomater:
Icas krossade tomater tillverkas i Sverige. Troligen är de också från svenska tomatodlingar i t.ex Trelleborg men det står inte någon stans på deras hemsida. Tomaterna kan även komma från Danmark eller Nederländerna. Ica försöker utbilda så många av sina chaufförer i Eco-Driving som möjligt och har börjat använda förnyelsebara bränslen. Tomaterna åker från Skåne, till någon slags fabrik, till Ica Sävast och så åker vi med bilen och köper dem.

Istället kan jag...

Hämta hemodlade tomater hos min farfar. Därefter kan jag göra egna krossade tomater hemma. Då åker tomaterna från min farfar och så hämtar jag dem med min cykel och lagar de hemma.

De hemodlade tomaterna är helt ekologiska. När jag cyklar släpper jag heller inte ut någon koldioxid eller sådant. Det bidrar också till en förbättrad relation mellan mig och min farfar. Men när jag handlar på Ica Sävast så bidrar jag till att vi har kvar en affär i Sävast så att man inte måste åka till Boden och handla.

Bravo Apelsinjuice med äpple och mandariner:
Bravos Apelsinjuice produceras i Skåne eller i alla fall i Götaland. Apelsinerna odlas förmodligen i Brasilien och äpplena kommer från Österrike. Deras chaufförer är utbildade i Eco-Driving och de har funderat på att börja använda biogas. Så juicen åker alltså som apelsiner och äpplen från Brasilien och Österrike, till Skånemejerier i Götaland, till Ica Sävast och sedan åker jag med bil och köper juicen.

Istället kan jag:

Köpa ekologiska apelsiner på Ica. Sedan pressar jag dem för hand. Då åker de från ev. Spanien till Ica och så cyklar jag och hämtar dem.

Genom att göra egen apelsinjuice sparar jag energi och pengar. Nackdelar kan vara att det inte är så effektivt och roligt. Men jag stödjer ändå Ica i Sävast genom att köpa apelsiner därifrån.

Libero up and go st: 5:
Liberos up and go blöjor tillverkas i Falkenberg. Virket till papperet finns i Norrland. Detta innebär en lång och krånglig resväg för virket. Blöjan åker alltså som virke i Norrland till Falkenberg i Götaland och sedan tillbaka till Ica Sävast i Norrland och så åker vi med bil och köper dem.

Istället kan vi:

Potträna bebisen från början. Då behöver vi endast köpa en potta.

Genom att inte köpa blöjor sparar vi in massor av pengar varje år. Vi sparar också på den långa rutt som krävs för att få hit blöjan. Då släpps det inte ut så mycket koldioxid vilket är bra, då blir inte växthusgaserna fler.

Det som är gemensamt för de flesta miljövänliga produkter är att många skriver om deras Eco-Driving. Det är tydligen något modernt. De skriver också mycket om biogas, antingen att de testar det eller att de håller på med det fullt. Det är bra för biogas påverkar inte växthuseffekten nämnvärt. Då smälter inte isarna lika fort och vattennivån höjs inte. Då bidrar de företagen alltså till en hållbar utveckling.

Referat: Sagan om Isfolket, Små män kastar långa skuggor

Tengel den onde har varit i vila i 20 år men nu har han blivit fri igen. Denna gång hade han blivit väckt av en säckpipas toner. Egentligen skulle det ha varit en flöjt så Tengel är inte fullt så stark. Han siktar in sina tankar mot Lindallén, där isfolket bor men Tengel blir distraherad av någonting annat. Året är 1939 och Hitler och nazisterna härjar i Tyskland. Tengel blir nyfiken och åker dit. Han hittar genast en riktigt ond person som han tycker om.

Mari, Jonathan och Karin är alla barn till Vetle Volden och hans franska fru Hanne. Mari är en person som tycker att det är jättejobbigt om folk bråkar eller är arga. Hon försöker alltid att vara alla till lags och det gör henne ganska ytlig. Hon är alltid kär i någon ny kille och skriver allt om det i sin dagbok. 

Karin däremot är en drömmare. Hon lever alltid i fantasins värld men det har sina grunder. Karin blev nämligen våldtagen när hon var tio men det har hon förträngt. Men så hände det också när hon var tolv och den skammen lever hon med varje dag.

Benedikte som är en drabbad och kan därför prata med deras förfäder, berättar de hemska nyheterna för resten av släkten. Tengel den onde har vaknat igen och han håller ett öga över Lindallén. De kommer fram till att det är säkrast om alla barn åker där ifrån. Jonathan får börja jobba på ett sjukhus och Mari och Karin flyttar till deras släkting Christa.

Christa har gift sig med en man som redan hade 7 barn. Senare fick de ett till eget barn, Nathaniel som är isfolkets utvalda. När Mari och Karin kommer dit märker Christa att Karin är väldigt nedstämd. Hon föreslår att Karin ska få en hundvalp att ta hand om men tyvärr så får Hanne hösnuva av hundar.

Två år senare kommer tyskarna in i Norge på tåg. Nu blir Jonathan i Oslo illa ute.

No quiz

No quiz av Alexandra och Elina!

Ordlista: Kemi

Modell:

En enklare version av en konstruktion.

Vid byggande av en konstruktion kan man ha hjälp av en modell, t.ex. för att testa hållbarhet och om alla delar fungerar ihop. När man bygger hus kan man använda denna metod.                                                                                                                                                                                                                                                                                               

Partikelmodell:

En uppfattning för hur molekyler och atomer är uppbyggda och ser ut.

T.ex. Bohrs atommodell, den går ut på att atomerna är uppbyggda med en positivt elektriskt laddad kärna med negativt laddade elektroner kretsande runt sig.

Egenskaper hos olika ämnen:

Olika ämnen har olika egenskaper som man kan utnyttja.

T.ex. kan du dricka vatten men inte järn. Men om du värmer upp järnet kan du gjuta ett smycke. Detta kan du inte göra med vatten. Socker och salt ser likadana ut, men smakar olika och har olika egenskaper.

Fasövergångar:

När ett ämne övergår till en ny form. Ett ämne kan vara i tre olika former, gas, flytande och fast. T.ex. när vatten är i gasform (vattenånga) så är molekylerna långt ifrån varandra och rör sig mycket (mycket energi). När vatten är i flytande form är molekylerna närmare varandra och rör sig lite mindre (mindre energi). När vatten är i fast form (is) är molekylerna tätt ihop och rör sig väldigt lite (lite energi).

Aggregationsformer:

Hur molekylerna i ämnena sitter ihop i de olika faserna. T.ex. i fast form sitter molekylerna ihop i ett bestämt mönster. I flytandeform är de också i ett mönster, fast inte lika tätt. I gasform har de inget mönster utan rör sig fritt.

Materia:

Allt är uppbyggt av materia, materia består av atomer och molekyler. Allt som kan vägas är materia. T.ex. djur, växter och människor. Men också ”döda” ting som bord, hus, lyktstolpar, berg m.m. 

Atom:

Atomer är den minsta byggstenen. Om det är två atomer eller fler ihopsatta räknas det som en molekyl. Atomer består av elektroner som är positivt och negativt laddade. 

T.ex. En syreatom och två väteatomer tillsammans blir en vattenmolekyl.

Molekyl:

En molekyl består av två eller fler atomer. Om molekylen består av samma slags atomer kallas den för grundämne. Om den består av olika slags atomer kallas den för en kemisk förening. 

T.ex. En syremolekyl är två syreatomer tillsammans, därför är syre ett grundämne. En vattenmolekyl är en syreatom och två väteatomer, därför kallas den för en kemisk förening.

Grundämne:

Ett grundämne är två eller flera likadana atomer tillsammans.

Kemisk förening:

En kemisk förening är två eller flera olika atomer tillsammans.

Kemiskt tecken:

Ett kemiskt tecken består av en eller flera bokstäver och siffror. Bokstäverna är förkortningar på ett ämnes latinska namn.

T.ex. H₂O är det kemiska tecknet på vatten. H står för hydrogen (väte), tvåan betyder att det finns två väteatomer. O står för oxygen (syre). 

Periodiska systemet:

Periodiska systemet är en ”karta” över alla grundämnen som finns. Ämnena är ordade efter hur många protoner de har. Kartan visar deras kemiska tecken.

  

Densitet:

Densitet är ett ämnes täthet, eller hur mycket det väger. 

T.ex. så väger luft mindre än bly. Luftens densitet är 1,293 kg/m3 och blyets är 11,35·103 kg/m3.

Ämnen som har olika densitet brukar inte blanda sig. T.ex. om man häller sirap i en burk med vatten i så sjunker sirapen, den blandar sig inte med vattnet. Om man sedan häller på olja så lägger sig oljan på vattnet. 

Systematiska undersökningar:

En systematisk undersökning är att man antecknar det du gör under experimentet och ställer hypoteser samt antecknar resultat. Då kan man se om det som hände stämmer med hypotesen.

T.ex. kan man använda dessa vid laborationer.

Naturvetenskap:

Namnet på den läran som beskriver naturen. Till naturvetenskapen räknas kemi, biologi, astronomi, geovetenskap och fysik.

Vetenskapliga metoder:

Används vid experiment för att ta reda på om resultatet stämde med hypotesen. 

Förklaringsmodell

En förklaringsmodell visar med bil och/eller ord hur någonting fungerar. De kan förtydliga en idé/tanke.

Svante Pääbo

Källor:
Svante Pääbo Sommarpratare
Wikipedia
Dagens Nyheter

Brustabletten

När jag använde en milliliter mer bikarbonat än citronsyra blev det bäst resultat. Tiden har troligen blivit fel p.g.a. att jag var tvungen att vända mig om och trycka på min dator. Jag borde ha använt en mobil istället, då skulle jag kunna få en mer exakt brustid. Om jag gjorde om undersökningen skulle jag ha använt en mindre bägare, blandat citronsyran och bikarbonatet i en enskild bägare innan jag hällde de i vattnet. Och jag skulle ha skippat glasstaven för jag tror inte att den tillförde någonting. Jag tycker ändå att experimentet blev lyckat.

Änglaspelet

Länk till videon

Kvinnan har troligen ätit någonting innan hon börjat gå (kemisk energi). När hon går omvandlas den kemiska energin till rörelseenergi. Samma energi används när hon trycker ner handtaget och öppnar dörren. Inne i rummet finns en lampa, den får elektrisk energi från uttaget i väggen. Den elektriska energin omvandlas till strålnings och värmeenergi. Hon går fram till soffan och sätter sig i den, då omvandlas rörelseenergin till lägesenergi. Hon tänder en tändsticka, då omvandlas rörelseenergi och kemisk energi till strålningsenergi och värmeenergi. Kvinnan tänder ett ljus med hjälp av tändstickan, när ljuset brinner omvandlas återigen kemisk energi till strålnings och värmeenergi. Värmen från ljuset får änglaspelet att börja snurra, värmeenergin omvandlas till rörelseenergi.

Växthuseffekten och hålet i ozonlagret, två olika miljöproblem

Växthuseffekten och hålet i ozonlagret är två miljöproblem som människan har skapat själva under en  väldigt kort tid.

Växthuseffekten är något som ska finnas. Det är när solens strålar skiner ner mot jorden och träffar jordytan. De studsar sedan tillbaka och träffar ett täcke av växthusgaser. Då stannar värmen inne, som i ett växthus. Några av växthusgaserna är vattenånga (H2O), koldioxid (CO2), dikväveoxid (NO2), metan (CH4) och ozon (O3). När människan använder fossila bränslen så som olja släpper vi ut koldioxid. Koldioxiden far upp i luften och bygger på växthustäcket vilket gör att mer solenergi stannar inne, då blir det varmare på jorden. På grund av klimatförändringarna kan isarna på nordpolen börja smälta, allt smältvatten kan göra så att Golfströmmen, som är den varma ström som rinner vid Norges norra västkust, och Labradorströmmen, som rinner vid Kanada. För att lösa detta problem har nästan alla länder skrivit under ett protokoll. Protokollet heter Kyotoprotokollet och är en överenskommelse om hur mycket man ska minska på utsläppet av växthusgaser. För att förebygga växthuseffekten kan man köra på t.ex. etanol eller biogas.

Bild
Källa

Ozonlagret är ett lager med ozon (O3) som också omger jordklotet. Ozonlagret är till för att skydda oss mot de farliga UV-strålarna som kommer från solen. UV-strålarna kan göra så att vi får hudcancer. Under 50 och 60-talet kom man på att man kunde använda freon som drivmedel i sprayflaskor och kylanläggningar. Folk började då använda det väldigt flitigt, ovetande om vilka konsekvenser det skulle innebära. Man har sedan upptäckt att allt freon man använt gjort stora hål i ozonlagret, så då började man sluta använda freonet i sprayflaskor och återanvända freonet i kylskåp. Hålet i ozonlagret har krympt tack vare att människan hjälptes åt.

Bild

Fotosyntes och cellandning

För att en fotosyntes ska kunna genomföras behövs vatten. Träd och växter tar upp vatten som finns i jorden, de behöver också koldioxid. Koldioxid får växterna från människor, djur och avgaser. När solen lyser på träden fångas solenergin upp av klorofyllfyllda kloroplaster som finns i bladen. Kloroplasterna fångar även upp koldioxiden och vattnet. När dessa två ämnen förenas med solljuset skapas två produkter, druvsocker då kallas det cellandning och syre då heter det fotosyntes. Växterna behåller lite av båda produkterna men släpper också ut till oss människor och djur som behöver syre för att kunna överleva.

För att förebygga växthuseffekten kan man köra på t.ex. etanol eller biogas. Skillnaden mellan etanol och bensin är att koldioxidens kretslopp i etanol är mycket kortare än i oljan. När man odlar upp raps till etanol tar det ungefär ett år. Sedan släpper man ut det när man kör bil, därför är kretsloppet väldigt snabbt, man tar koldioxiden från luften men ger tillbaka den lika fort. Bensin är gjort av olja som är ett fossilt bränsle, det betyder att den koldioxiden samlades in för väldigt länge sedan, så när man släpper ut den igen blir den överflödig och bygger på växthustäcket så att det blir tjockare.

Banansocker

BANANSOCKER

Syfte:

(Att lära sig att använda många separationsmetoder i ett gemensamt syfte.)

Att ta reda på om det finns socker i en banan och iså fall hur mycket.

Material:

• En banan
• Vatten
• Gasolbrännare
• Tre bägare
• Kaffefilter
• Trefot
• Tratt
• E-kolv
• Avledningsrör
• Provrör
• Järnnät
• Gaffel
• Tändstickor

Beskrivning:

1. Mosa bananen med en gaffel och koka den i vatten. Du kan antingen:

• Koka den på en platta i en kastrull med vatten i.
• Eller så tar du en bägare med vatten på en trefot och stoppar en gasolbrännare under. Vrid sedan på gasen och tänd den med en tändsticka. Vänta tills att vattnet kokar, ungefär 3-5 minuter.

2. Nu ska du använda filtrering. Ta fram ett kaffefilter och vik det på mitten. Vik det på mitten igen och veckla ut den till en tratt i skåran som bildas. Lägg kaffefiltret i en tratt, om den inte fastnar så kan du fukta den med vatten. Ställ en bägare under tratten och häll igenom ”bananvätskan”.

3. Nu ska du destillera.

• Lägg ett metallnät på en trefot.
• Fyll en E-kolv med avledningsrör med din filtrerade ”bananvätska” så kallat filtrat.
• Ställ E-kolven på trefoten.
• Under den placerar du gasolbrännaren.
• Från E-kolvens avledningsrör fäster du en slang som i andra ändan stoppas in i ett provrör.
• Provröret ska ”ligga” i en bägare med kallt vatten.
• Sedan tänder du på gasolbrännaren med en tändsticka och väntar tills att allt vatten kokat bort. När du är färdig så ska vattnet vara i provröret och sockret ligga på botten av E-kolven.

Anledning:

En banan innehåller 13,9 g socker. Det har jag kollat upp på internet. Annars är det svårt att veta hur mycket socker den innehåller.

Man mosar bananen för att blanda sockret med vattnet när man kokar den.

Om man inte mosar den så löses inte sockret upp med vattnet för då kommer inte sockret ut ur bananen.

Man filtrerar den för att få bort klumparna ur bananvattnet, men sockret stannar kvar eftersom att det har lösts upp med vattnet.

När man destillerar bananvattnet så avdunstar vattnet men sockret stannar kvar i E-kolven, det är likadant när vattnet i hav avdunstar.

Saltet stannar kvar, annars skulle regnet vara salt.

Några gaser

·      Koldioxid = CO₂

–      Släcker/kväver eld

–      Grumlar kalkvatten

·      Finns i utandningsluften

restprodukt från förbränning/cellandning

CO₂ behövs i fotosyntesen

·      Koldioxidutsläpp=miljöutsläpp (?)

Fossila bränslen (olja och kol)

Människan har använt mycket av jordens fossila bränslen under relativt kort tid. Vi har ökat utsläppen av koldioxid och rubbat balansen => ökad växthuseffekt => global uppvärmning.

Luft (blandning)

Kväve N₂ 78 %

Syre 0₂ 21%

Vattenånga H₂O (g) ca 1 %

Koldioxid CO₂ < 1 %

Väte H₂ < 1 %

Hydrogen = väte =H

–      Lättantändlig

–      Lätt

–      Brinner med en poff

EXPERIMENT

1.     Vår lärare hade fyllt en skål med diskmedel. Hon tog fram en behållare med väte i och sprutade in vätet i diskmedlet. Det började bubbla och efter ett tag flög bubblorna upp i taket. Olyckligtvis hamnade bubblorna i lampan.

2.     Sedan gjorde hon samma sak fast innan bubblorna hunnit upp i lampan tog hon en brinnande sticka och höll den i bubblorna. De antändes i luften och försvann snabbt.

3.     Vi fyllde ett provrör med väte i gasform sedan tände vi en tändsticka och höll den vid öppningen. Då antändes gasen och det kom en liten eldslåga som snabbt försvann.

Oxygen = syre = O

–      Skapas vid fotosyntes

–      Behövs vid förbränning

–      Tänder en glödande sticka

EXPERIMENT

Vi fyllde en e-kolv med syre och tände en trästicka. När trästickan hade brunnit ett tag släckte vi den så att den bara glödde. Vi förde ner stickan i e-kolven och då antändes den igen. Detta gjorde vi ett antal gånger.