Modell:
En enklare version av en konstruktion.
Vid byggande av en konstruktion kan man ha hjälp av en modell, t.ex. för att testa hållbarhet och om alla delar fungerar ihop. När man bygger hus kan man använda denna metod.
Partikelmodell:
En uppfattning för hur molekyler och atomer är uppbyggda och ser ut.
T.ex. Bohrs atommodell, den går ut på att atomerna är uppbyggda med en positivt elektriskt laddad kärna med negativt laddade elektroner kretsande runt sig.
Egenskaper hos olika ämnen:
Olika ämnen har olika egenskaper som man kan utnyttja.
T.ex. kan du dricka vatten men inte järn. Men om du värmer upp järnet kan du gjuta ett smycke. Detta kan du inte göra med vatten. Socker och salt ser likadana ut, men smakar olika och har olika egenskaper.
Fasövergångar:
När ett ämne övergår till en ny form. Ett ämne kan vara i tre olika former, gas, flytande och fast. T.ex. när vatten är i gasform (vattenånga) så är molekylerna långt ifrån varandra och rör sig mycket (mycket energi). När vatten är i flytande form är molekylerna närmare varandra och rör sig lite mindre (mindre energi). När vatten är i fast form (is) är molekylerna tätt ihop och rör sig väldigt lite (lite energi).
Aggregationsformer:
Hur molekylerna i ämnena sitter ihop i de olika faserna. T.ex. i fast form sitter molekylerna ihop i ett bestämt mönster. I flytandeform är de också i ett mönster, fast inte lika tätt. I gasform har de inget mönster utan rör sig fritt.
Materia:
Allt är uppbyggt av materia, materia består av atomer och molekyler. Allt som kan vägas är materia. T.ex. djur, växter och människor. Men också ”döda” ting som bord, hus, lyktstolpar, berg m.m.
Atom:
Atomer är den minsta byggstenen. Om det är två atomer eller fler ihopsatta räknas det som en molekyl. Atomer består av elektroner som är positivt och negativt laddade.
T.ex. En syreatom och två väteatomer tillsammans blir en vattenmolekyl.
Molekyl:
En molekyl består av två eller fler atomer. Om molekylen består av samma slags atomer kallas den för grundämne. Om den består av olika slags atomer kallas den för en kemisk förening.
T.ex. En syremolekyl är två syreatomer tillsammans, därför är syre ett grundämne. En vattenmolekyl är en syreatom och två väteatomer, därför kallas den för en kemisk förening.
Grundämne:
Ett grundämne är två eller flera likadana atomer tillsammans.
Kemisk förening:
En kemisk förening är två eller flera olika atomer tillsammans.
Kemiskt tecken:
Ett kemiskt tecken består av en eller flera bokstäver och siffror. Bokstäverna är förkortningar på ett ämnes latinska namn.
T.ex. H2O är det kemiska tecknet på vatten. H står för hydrogen (väte), tvåan betyder att det finns två väteatomer. O står för oxygen (syre).
Periodiska systemet:
Periodiska systemet är en ”karta” över alla grundämnen som finns. Ämnena är ordade efter hur många protoner de har. Kartan visar deras kemiska tecken.
Densitet:
Densitet är ett ämnes täthet, eller hur mycket det väger.
T.ex. så väger luft mindre än bly. Luftens densitet är 1,293 kg/m3 och blyets är 11,35·103 kg/m3.
Ämnen som har olika densitet brukar inte blanda sig. T.ex. om man häller sirap i en burk med vatten i så sjunker sirapen, den blandar sig inte med vattnet. Om man sedan häller på olja så lägger sig oljan på vattnet.
Systematiska undersökningar:
En systematisk undersökning är att man antecknar det du gör under experimentet och ställer hypoteser samt antecknar resultat. Då kan man se om det som hände stämmer med hypotesen.
T.ex. kan man använda dessa vid laborationer.
Naturvetenskap:
Namnet på den läran som beskriver naturen. Till naturvetenskapen räknas kemi, biologi, astronomi, geovetenskap och fysik.
Vetenskapliga metoder:
Används vid experiment för att ta reda på om resultatet stämde med hypotesen.
Förklaringsmodell
En förklaringsmodell visar med bil och/eller ord hur någonting fungerar. De kan förtydliga en idé/tanke.
